1. Parallellism: Detta är en upprepning av en grammatisk struktur eller ett mönster. Till exempel:
- "Inte för att jag älskade Caesar mindre, utan att jag älskade Rom mer"
2. Antites: Detta är kontrasten mellan två motsatta idéer eller fraser. Till exempel:
- "Som Caesar älskade mig, gråter jag över honom; eftersom han hade tur, gläds jag åt det; eftersom han var tapper, hedrar jag honom; men eftersom han var ambitiös, dödade jag honom."
3. Ironi: Detta är användningen av ord eller situationer för att skapa en kontrast mellan vad som förväntas och vad som faktiskt händer. Till exempel:
- Brutus motiverar sina handlingar med att säga:"Jag dödade honom för hans land, inte för mitt." Detta tyder på att Brutus agerade i Roms bästa, men scenen visar att han är motiverad av personlig ambition.
4. Patos: Detta är användningen av känslomässigt språk för att tilltala publikens känslor. Till exempel:
– Brutus tal använder sig av levande bildspråk, som "hans mantel var genomdränkt av blod" för att väcka sympati för Caesar.
5. Etos: Detta är användningen av trovärdig, pålitlig information för att stödja ett argument. Till exempel:
– Brutus tar upp exemplet med Cassius, som var en respekterad senator, som bevis på att han inte agerar av personlig ambition.
6. Alliteration: Detta är upprepningen av samma initiala konsonantljud i en serie ord. Till exempel:
- "Valet av ord som kommer att göras av dem för att användas av oss"
Dessa retoriska anordningar används effektivt hos Julius Caesar för att skapa spänning, spänning och känslomässig påverkan.