Vilken distinkt egenskap tillskriver talaren sitt älskade ansikte i detta utdrag ur William Shakespeares Sonnet 93?

Talaren av William Shakespeares Sonnet 93 observerar att hans älskades ansikte har ett distinkt "graciöst märke". Detta syftar på skönheten och charmen som strålar ut från deras ansikte, vilket gör dem särskilt fängslande och tilltalande för talaren.