På den positiva sidan uppskattade Lennon Ringos förmåga att hålla ett stadigt beat och ge en solid grund för bandets musik. I en intervju 1971 kommenterade Lennon:"Ringos trumspel är väldigt grundläggande, men det är precis vad vi behöver. Han är ryggraden i bandet." Lennon beundrade också Ringos mångsidighet och anpassningsförmåga till olika musikstilar.
Men Lennon uttryckte också frustration över Ringos upplevda tekniska brister. Han kände ibland att Ringo saknade finess och kreativitet hos andra trummisar, och att hans trumspel var för enkelt eller repetitivt. I en intervju 1968 sa Lennon:"Ringo är inte precis världens bästa trummis, men han är vår trummis och vi älskar honom."
Trots denna kritik insåg Lennon vikten av Ringos bidrag till Beatles sound och framgång. Han förstod att Ringos enkelhet och konsekvens var avgörande inslag i bandets musik. I sin självbiografi från 1970 skrev Lennon:"Ringo är den mest underskattade trummisen i världen. Han är bäst på sitt sätt, och han är perfekt för Beatles."