En standard symfoniorkester består av fyra sektioner:stråkar, träblås, mässing och slagverk. Stråkarna är placerade längst fram i orkestern, med de första fiolerna till vänster och de andra fiolerna till höger. Träblåsarna är placerade bakom stråkarna, med flöjterna och klarinetterna till vänster och oboerna och fagotterna till höger. Mässingen är placerad bakom träblåsarna, med trumpeter och tromboner till vänster och franska horn och tuba till höger. Slagverket är placerat längst bak i orkestern, med paukerna i mitten och de andra slagverksinstrumenten arrangerade runt den.
Varianter
Det finns några varianter av denna standardsittarrangemang. Till exempel, i vissa orkestrar kan första fiolerna vara placerade till höger och andra fioler till vänster. Dessutom kan slagverket placeras framför orkestern istället för baktill.
Skäl till sittplatsarrangemanget
Sittarrangemanget i en orkester är designat för att optimera orkesterns klang. Strängarna är placerade längst fram för att de producerar de högsta frekvenserna, medan mässingen placeras längst bak för att de producerar de lägsta frekvenserna. Detta arrangemang gör att ljudet från alla sektioner hörs tydligt av publiken.
Andra faktorer
Förutom ljudet är sittarrangemanget för en orkester också utformat för att ta hänsyn till orkesterns visuella tilltalande. Orkestern är arrangerad så att dirigenten lätt kan ses av alla musiker och musikerna lätt kan ses av publiken.