Ackompanjemang: Orkestern ger ackompanjemang till solisten och ser till att solistens röst eller instrument framträder framträdande. Orkestern följer solistens ledning, ger stöd och kompletterar solistens framträdande.
Spela signaler: Orkestern spelar vanligtvis signaler eller mellanspel som leder in och ut ur solistens sektioner. Dessa signaler hjälper till att växla smidigt mellan solistens framförande och orkesterstämmorna.
Dynamisk kontroll: Orkestern anpassar sin dynamik för att matcha solistens uttryck. Till exempel, om solisten spelar en mjuk passage, kommer orkestern att sänka volymen för att skapa en kontrasterande effekt. Omvänt, om solisten spelar en hög sektion, kan orkestern spela högre för att stärka den övergripande intensiteten i musiken.
Balansera ljudet: Orkestermedlemmarna måste balansera sitt sound med solistens framträdande. De måste undvika att övermanna solisten samtidigt som de ger tillräckligt stöd. Detta kräver noggrann uppmärksamhet på dynamik, artikulation och frasering.
Ensemblespel: Trots att de minskat sitt spelande behåller orkestern fortfarande ensemblesammanhållning och enhet. Orkestermedlemmarna måste lyssna på varandra och anpassa sitt spel så att det smälter harmoniskt med solisten.
Följer dirigenten: Dirigenten spelar en avgörande roll för att koordinera orkestern under ett soloframträdande. Dirigenten pekar på orkestern när den ska gå in och ut, och ser till att de är synkroniserade med solisten.