Solstånd:
1. Sommarsolståndet (20-22 juni på norra halvklotet):
– Det här är dagen då solen når sin högsta punkt på himlen sett från norra halvklotet.
– Det åstadkommer årets längsta dag och kortaste natt på norra halvklotet, vilket signalerar den officiella starten på sommaren.
– Motsatsen inträffar på södra halvklotet, där det är den kortaste dagen och början på vintern.
2. Vintersolståndet (21-23 december på norra halvklotet):
– Vintersolståndet markerar den kortaste dagen och den längsta natten på året på norra halvklotet.
– Det är dagen då solen är på sin lägsta punkt på himlen, vilket signalerar början av vintern.
– På södra halvklotet markerar denna dag sommarsolståndet, med den längsta dagen och den kortaste natten.
dagjämningar:
1. Vårdagjämning (19–21 mars):
– Vårdagjämningen inträffar när jordens axel lutar varken mot eller bort från solen.
– Det resulterar i lika timmar av dagsljus och mörker på alla breddgrader, vilket markerar den officiella början av våren på norra halvklotet och hösten på södra halvklotet.
2. Höstdagjämning (22–24 september):
– Höstdagjämningen inträffar när jordens axel återigen varken lutar mot eller bort från solen.
- Det ger lika många timmar av dagsljus och mörker, vilket betyder början av hösten på norra halvklotet och våren på södra halvklotet.
Sammantaget är solstånd och dagjämningar väsentliga astronomiska händelser som dikterar årstidsförskjutningar och variationer i dagsljustimmar när jorden kretsar runt solen under hela året. Dessa himmelska markörer har haft enorm kulturell, religiös och praktisk betydelse över olika civilisationer genom historien.