"'Du är inte samma hund som du var'", sa mannen med rösten mullrande djupt i bröstet. "Du var full av kamp då. Nu fick du den där hangdog-looken, som en piskad kur."
I det här avsnittet ser vi att Thornton använder dialektord som "är inte" istället för "är inte" och "cur" för att beskriva en hund. Dessutom har hans meningsstruktur och rytm en specifik kadens som ytterligare kännetecknar hans bakgrund och sociala klass. Detta distinkta sätt att tala tillför djup och realism till John Thorntons karaktär och bidrar till romanens övergripande rikedom och atmosfär.