* Själva stugan: Stugan, även om den är livlös, verkar ofta ha sin egen personlighet. Greg beskriver det som "läskigt" och "dystert", nästan som om det aktivt försöker göra honom obekväm.
* Vädret: Greg framställer ofta vädret som en antagonist. Han beskriver snön som att "hopar sig" och kylan som "bitande". Detta ger intrycket att vädret aktivt motarbetar honom och hans planer.
* "Stugafebern": Även om det inte är en bokstavlig varelse, är känslan av kabinfeber i sig personifierad. Greg beskriver det som något som "kryper upp" på honom och får honom att känna sig rastlös och irriterad.
Det är viktigt att notera att dessa är ganska subtila personifieringar, mer som att ge mänskliga egenskaper till livlösa föremål eller begrepp än fullskaligt bildspråk.
Har du några andra exempel från "Cabin Fever" som du skulle vilja diskutera?