- Bedrag och förklädnad :Hamlet känner sig förrådd när han får reda på att Ophelia, som han djupt älskade och litade på, har låtit sig användas som en bricka i handlingen som kläckts av Claudius och Polonius för att spionera på honom. Han kan känna att hon inte är äkta eller ärlig mot honom.
- Faderns död :Hamlet är förtärd av sorg och ilska över sin fars, kung Hamlets plötsliga död, och han kanske tar ut några av sina frustrationer på Ophelia.
- Desillusionering av kärlek :Hamlets världsbild har blivit cynisk och pessimistisk efter faderns död och avslöjandet av moderns otrohet. Detta kan ha fått honom att ifrågasätta äktheten i Ophelias kärlek till honom, vilket fick honom att slå ut i ilska.
- galenskap :Hamlets förmodade galenskap kan också vara en bidragande orsak till hans beteende. Han kan använda ilska som ett sätt att uttrycka sin inre oro och för att skydda sig själv känslomässigt.
- Hämndbegär :Hamlets främsta fokus i pjäsen är att hämnas sin fars död genom att döda Claudius. Denna intensiva upptagenhet av hämnd kan överskugga hans känslor för Ophelia, vilket får honom att framstå som okänslig eller till och med grym mot henne.
Ophelias eget bräckliga mentala tillstånd och hennes fars inblandning i deras förhållande komplicerar situationen ytterligare, vilket gör det svårt för Hamlet att uttrycka sina sanna känslor för henne.