* Den berusade butlern och gycklaren. Stephano och Trinculo är två av de mest komiska karaktärerna i pjäsen. De är ständigt fulla och gör sig dumma, och deras upptåg ger ofta komisk lättnad.
* Kärlekshistorien. Kärlekshistorien mellan Ferdinand och Miranda är en central del av pjäsen, och den är full av humor. De två älskande går ständigt vilse i skogen och hittar varandra igen, och deras interaktioner är ofta mycket lekfulla och lättsamma.
* Det lyckliga slutet. Stormen slutar med ett lyckligt slut, där alla konflikter löses och karaktärerna återförenas. Detta lyckliga slut är typiskt för komedier, och det bidrar till att skapa en känsla av optimism och hopp.