1. Passion som destruktiv kraft :Frankenstein skildrar passion som en destruktiv kraft när den är ohämmad. Victors omättliga passion för kunskap och vetenskapliga upptäckter gör honom blind för etiska överväganden, vilket leder till det tragiska skapandet av monstret.
2. Känslomässig påverkan :Passion framställs som överväldigande, kapabel att konsumera individer och åsidosätter förnuft och omdöme. Monstrets intensiva känslor av avslag, ilska och längtan driver hans handlingar och resulterar i en rad tragiska händelser.
3. Isolering och ensamhet :Överdriven passion kan leda till isolering och frånkoppling från andra. Både Frankenstein och monstret upplever känslomässigt lidande och främlingskap på grund av sina intensiva passioner och kamp.
4. Balansera passion och förnuft :Romanen antyder att det är avgörande att hitta en balans mellan passionerade strävanden och rationellt beslutsfattande. Frankensteins underlåtenhet att överväga de etiska konsekvenserna av hans handlingar exemplifierar farorna med att låta passionen åsidosätta förnuftet.
5. Passion och empati :Monsters berättelse understryker vikten av empati och förståelse som svar på passionerat beteende. Frankensteins brist på empati för sin skapelse underblåser monstrets förbittring och destruktiva handlingar.
6. Passion som en dualitet :Passion, liksom många andra aspekter i romanen, skildras som en dualitet. Det kan vara både en drivkraft för skapande och innovation eller en destruktiv kraft som leder till isolering och katastrof.
I slutändan varnar Frankenstein läsarna att vara uppmärksamma på de potentiella negativa konsekvenserna av extrem passion och betonar behovet av ansvarsfullt beslutsfattande, empatisk förståelse och en balanserad inställning till livet.