Öppningsrad :Berättelsen inleds med raden "Han tänkte ta livet av sig på en onsdag eftermiddag när han gjorde en äggmacka." Detta fångar omedelbart läsarens uppmärksamhet och sätter en dyster, till och med olycksbådande ton. Omnämnandet av självmord redan i början skapar en känsla av föraning och väcker frågor om huvudpersonens sinnestillstånd.
Beskrivningar av huvudpersonens känslor :Connell ger levande beskrivningar av huvudpersonens känslor och tankar när han överväger självmord. Han använder ett språk som framkallar en känsla av desperation, hopplöshet och känslomässig oro. Detta gör att läsare kan få kontakt med karaktären på en djupare nivå och känna intensiteten i hans känslomässiga kamp.
Tvetydighet om karaktärens situation :Connell undviker noga att ge för mycket information om huvudpersonens omständigheter eller motiv. Denna tvetydighet ökar spänningen, eftersom läsarna undrar över orsakerna bakom hans självmordstankar. Bristen på tydlig förklaring skapar en känsla av mystik och tvingar läsarna att fortsätta läsa för att få veta mer.
Kontrastelement :Connell skapar spänning genom att ställa huvudpersonens vardagliga rutin tillsammans med hans mörka och plågsamma tankar. Sammanställningen av det vanliga (att göra en äggmacka) med det extraordinära (begrunda självmord) framhäver den skarpa kontrasten mellan karaktärens yttre handlingar och inre kaos.
Genom att skickligt använda dessa berättartekniker skapar Connell effektivt spänning redan från början av berättelsen, drar läsarna in i huvudpersonens värld och gör dem ivriga att upptäcka vad som händer härnäst.