Frankensteins våld är också ett resultat av hans egna interna kamp. Han är en konfliktfull karaktär, sliten mellan hans önskan att bli älskad och accepterad och hans ilska och förbittring mot dem som har avvisat honom. Denna interna konflikt får Frankenstein att slå ut i våld, eftersom han inte kan hitta ett hälsosamt sätt att uttrycka sina känslor.
Dessutom kan Frankensteins våld ses som en metafor för det våld som finns i världen omkring oss. Romanen skrevs under en tid av stora sociala omvälvningar och våld, och den speglar författarens egen oro över samhällets tillstånd. Frankensteins våld är ett sätt för Shelley att uttrycka sin rädsla och oro över potentialen för våld och förstörelse i världen.