Kulturella uttryck: Musik tillät slavar att uttrycka sina kulturella identiteter, känslor och upplevelser. Genom musiken bevarade och förde de vidare sina kulturella traditioner, trots att de tvångsförflyttades från sina hemländer.
Källa till tröst: Inför ofattbara svårigheter och förtryck gav musiken tröst och en känsla av gemenskap. Slavar använde sånger som ett sätt att hantera sina hårda verkligheter och för att hitta styrka och motståndskraft.
Kommunikation och nätverk: Musik fungerade som en hemlig form av kommunikation mellan slavar. De använde kodade meddelanden och spirituals för att förmedla information om planerade rymningar, uppror och nyheter från andra plantager.
Religiösa uttryck: Musik var sammanvävd med religiösa sedvänjor och tillbedjan. Spirituals, arbetssånger och gospelmusik tillät slavar att finna tröst och inspiration i sin tro.
Motstånd och protest: Musik blev ett kraftfullt redskap för motstånd mot slaveriets avhumaniserande förhållanden. Genom sina sånger uttryckte slavar sitt missnöje och utmanade de förtryckande systemen som styrde deras liv.
Underhållning och glädje: Mitt i deras kamp gav musik också stunder av glädje och underhållning för förslavade individer. Att sjunga och dansa tillsammans under sammankomster och firanden hjälpte till att lyfta deras humör och skapa en känsla av gemenskap.