Öppning av tips: Spetsöppningen är avståndet mellan vassen och beklädnaden vid själva spetsen. Det mäts vanligtvis i tusendelar av en tum (1000:e av en tum, förkortat "du"). Mindre spetsöppningar skapar ett mer fokuserat och kontrollerat ljud, medan större spetsöppningar ger en bredare och mer öppen ton.
Väntande kurva: Den vända kurvan hänvisar till ytans form och kontur från spetsen till baksidan av munstycket. Olika vända kurvor kan påverka saxofonens ton, intonation och respons. En kurva som är rakare ger ett ljusare och mer fokuserat ljud, medan en mer rundad kurva ger en varmare och fylligare ton.
Förvirring: Baffeln är det område som ligger direkt ovanför spetsöppningen. Det hjälper till att rikta luftflödet och påverkar hur vassen vibrerar. En högre baffel skapar mer motstånd och en ljusare ton, medan en lägre baffel ger mindre motstånd och en mörkare ton.
Räls: Skenorna är de två upphöjda ytorna på vardera sidan av den motstående kurvan. De ger stöd åt vassen och påverkar dess vibration. Bredare räls tenderar att ge ett ljusare ljud, medan smalare rails ger en mörkare ton.
Kombinationen av dessa element i ett munstycke som är vänt avgör saxofonens övergripande spelegenskaper. Att välja rätt yta är avgörande för att uppnå önskat ljud, projektion och kontroll. Saxofonspelare experimenterar ofta med olika ansikten för att hitta den som bäst passar deras individuella spelstil och musikaliska preferenser.