1. Mekanisk vibration: När stämgaffeln träffas med en gummiklubba eller annat föremål börjar den vibrera. Stämgaffelns stift rör sig snabbt fram och tillbaka, vilket skapar mekaniska vibrationer.
2. Kompression och sällsynthet: När stämgaffelns stift rör sig utåt trycker de luftmolekylerna framför sig, vilket gör att de blir tätare packade. Detta skapar ett område med högre tryck, känt som en kompression. När stiften rör sig inåt skapar de ett område med lägre tryck, som kallas en sällsynthet.
3. Ljudvågsutbredning: De omväxlande kompressionerna och sällsyntheterna som genereras av stämgaffeln skapar ljudvågor. Dessa vågor färdas genom luften som en serie tryckvariationer, liknande krusningar på ytan av en damm.
4. Förflyttning av luftmolekyler: När ljudvågorna utbreder sig får de luftmolekyler att vibrera fram och tillbaka i samma riktning som vågens rörelse. Detta resulterar i överföring av energi genom luften, vilket låter ljudet färdas.
5. Frekvens och tonhöjd: Ljudvågens frekvens motsvarar antalet vibrationer som produceras av stämgaffeln per sekund. Högfrekventa ljudvågor uppfattas som högfrekventa ljud, medan lågfrekventa ljudvågor uppfattas som lågfrekventa ljud.
Den vibrerande stämgaffeln fungerar som en ljudkälla och genererar en kontinuerlig ljudvåg tills vibrationerna upphör. Denna ljudvåg fortplantar sig genom luften, vilket gör att vi kan höra stämgaffelns karakteristiska ton.