Enligt instrumentell konceptualism är begrepp inte fasta enheter som korrekt återspeglar en objektiv verklighet. Istället ses de som mänskliga uppfinningar eller konstruktioner som tjänar specifika syften och ger ett sätt att organisera och göra meningsfulla upplevelser. Förespråkare av denna uppfattning hävdar att begreppens betydelse och värde ligger i deras förmåga att hjälpa oss att förstå och manipulera världen omkring oss, snarare än i deras motsvarighet till någon yttre, absolut sanning.
Instrumentell konceptualism avvisar föreställningen att det finns ett sant eller korrekt sätt att förstå världen och omfattar istället flera och olika konceptuella ramar. Det tyder på att olika begrepp kan vara användbara i olika sammanhang och för olika syften, och att det "bästa" begreppet är det som bäst passar en viss situation eller uppgift.
I huvudsak värderar instrumentell konceptualism de praktiska implikationerna och konsekvenserna av begrepp framför deras metafysiska eller epistemologiska grunder. Den fokuserar på det pragmatiska värdet av idéer och koncept, och betonar deras roll i problemlösning, beslutsfattande och effektiv handling i den verkliga världen.