1. Helig musik: Kompositionen av sakral musik förblev en väsentlig del av den klassiska musiktraditionen. Mässor, kantater, oratorier och motetter komponerades vanligtvis för gudstjänster och religiösa ceremonier. Dessa verk visade ofta komplexa harmonier, intrikata kontrapunkt och uttrycksfulla sånglinjer.
2. Körmusik: Kyrkans körer spelade en viktig roll i att framföra helig musik under gudstjänster. Kören ackompanjerades ofta av instrument som orgel eller en ensemble av stråk- och blåsinstrument.
3. Orgelmusik: Orgeln hade en framträdande plats i kyrkomusiken under den klassiska perioden. Organister komponerade fugor, preludier och andra orgelstycken som visade upp instrumentets kapacitet.
4. Prestationsövning: Framförandet av helig musik i kyrkor påverkade tidens bredare musikaliska praktiker. Musiker som fick erfarenhet av kyrkomusik tillämpade ofta sina kunskaper även på sekulär musik.
5. Kyrkmusiker: Många framstående tonsättare från den klassiska perioden var anställda av kyrkor som organister eller körledare. Denna förening med kyrkan gav dem en inkomstkälla och ett sammanhang för deras musikaliska kreativitet.
6. Religiösa teman i sekulär musik: Vissa klassiska kompositörer inkorporerade religiösa teman eller andliga texter i sina sekulära verk. Till exempel är Haydns oratorium "Skapelsen" och Beethovens oratorium "Christus am Ölberge" exempel på heliga teman i klassisk musik.
Medan den klassiska musikperioden också bevittnade uppkomsten av sekulär musik och utvecklingen av nya genrer som opera och symfoni, förblev kyrkans inflytande starkt och formade erans musikaliska praktiker, kompositioner och framföranden.