Termen "ff" används ofta för att beteckna den högsta möjliga dynamiska nivån i ett musikstycke, även om den exakta tolkningen kan variera beroende på sammanhanget och kompositörens avsikter. I vissa fall kan "ff" kombineras med andra dynamiska markeringar för att skapa ännu starkare effekter, som "fff" (fortississimo) eller "ffff" (fortissississimo).
Dynamiska markeringar som "ff" är en viktig del av musikalisk notation, eftersom de ger instruktioner till artisterna om hur man tolkar och utför musiken. Dessa markeringar hjälper till att forma den övergripande dynamiken och uttrycksfullheten i ett musikstycke, vilket skapar en känsla av dramatik, spänning och kontrast.