Nationalism:
Detta var ett av de viktigaste teman i romantisk musik. Romantiska kompositörer försökte uttrycka sin kärlek till sitt hemland, fira dess historia och kultur och väcka patriotiska känslor hos sin publik. Exempel inkluderar:
- Frederic Chopins mazurkor och poloneser, för att hedra hans hemland Polen.
– Giuseppe Verdis operor som skildrar italiensk enande, som "Nabucco" och "Aida".
- Bedrich Smetanas "Ma Vlast" symfoniska cykel, som skildrar tjeckisk historia.
Revolution och frihet:
Romantiska tonsättare inspirerades ofta av revolutionära ideal, både politiska och sociala. De syftade till att inspirera till förändring, utmana förtryck och främja frihetens och individuella uttrycksfrågor. Exempel inkluderar:
- Hector Berlioz "Grande Messe des Morts" (Requiem), tillägnad julirevolutionen 1830 i Paris.
- Richard Wagners operor med rebelliska teman, som "Rienzi" och "Den flygande holländaren".
- Franz Liszts "Revolutionära etud", som symboliserar kampen mot förtryck.
Social kommentar och empati:
Vissa romantiska kompositörer uttryckte också sin oro över sociala frågor, inklusive fattigdom, ojämlikhet och marginaliserade gruppers svåra situation. De använde musik för att framkalla empati och uppmuntra medkänsla. Exempel inkluderar:
- Franz Schuberts sångcykel "Winterreise", som utforskar svårigheterna för en ensam resenär.
- Felix Mendelssohns "Hebrides"-ouvertyr, tillägnad de skotska högländarna och deras kamp mot det brittiska styret.
- Hector Berlioz "Symphonie Fantastique", som speglar hans personliga utmaningar och romantiska upplevelser.
Även om dessa politiska ideal inte omfamnades av alla romantiska kompositörer, var de betydande trender som formade mycket av periodens musik, som ofta återspeglade kompositörernas personliga erfarenheter och övertygelser.