(Vers 1)
Om träd gjorde pennor, var haven bläck
Och varenda ord hade spelats ner
Alla tankar om en man, alla handlingar han har gjort
Från tiden började, till världens ände
Ändå skulle det inte vara tillräckligt att skriva om din stora kärlek
(Kör)
Att skriva om Din stora kärlek, att berätta om Din stora nåd
För att skriva om din stora kärlek, skulle vi få ont om utrymme
Att skriva om Din stora kärlek, Din medkänsla, Din vänlighet, barmhärtighet, tålamod
Att skriva om Din stora kärlek, alla Dina under och storhet
Att skriva om Din stora kärlek, att berätta om Din stora nåd
Åh, att skriva om din stora kärlek
(Vers 2)
Himlen är så bred och stjärnorna bortom tiden
Ändå krymper de till en atom i Ditt mäktiga ljus
Genom evigheten har du alltid funnits, du har aldrig haft start
Och även om allt annat kommer att misslyckas, kommer du att förbli kungen
(Kör)
Att skriva om Din stora kärlek, att berätta om Din stora nåd
För att skriva om din stora kärlek, skulle vi få ont om utrymme
Att skriva om Din stora kärlek, Din medkänsla, Din vänlighet, barmhärtighet, tålamod
Att skriva om Din stora kärlek, alla Dina under och storhet
Att skriva om Din stora kärlek, att berätta om Din stora nåd
Åh, att skriva om din stora kärlek
(Kör)
Att skriva om Din stora kärlek, att berätta om Din stora nåd
För att skriva om din stora kärlek, skulle vi få ont om utrymme
Att skriva om Din stora kärlek, Din medkänsla, Din vänlighet, barmhärtighet, tålamod
Att skriva om Din stora kärlek, alla Dina under och storhet
Att skriva om Din stora kärlek, att berätta om Din stora nåd
Åh, att skriva om din stora kärlek