I en värld av skuggor, där mörkret smyger sig,
Där bor en varelse, djupt slumrat.
Med röda ögon och huggtänder så skarpa,
Han vaknar ur sin kista med en dödlig konst.
En vampyr vaknar, i den mörkaste timmen,
Hans blick orubblig, hans närvaro en kraft.
Han reser sig ur graven med ett ondskefullt leende,
Söker efter offer för att mata hans mörka synd.
Med smyg och list förföljer han natten,
Jagar de oskyldiga med illvillig makt.
Han festar i deras blod, deras livsblod dränerad,
Lämnar efter sig kroppar livlösa och dränerade.
Han förföljer mardrömmar för dem han lämnar efter sig,
Ett rysande spöke, en ovänlig närvaro.
Hans förbannelse binder för alltid hans odöda öde,
För evigt förbannad till en vampyrs öde tillstånd.
Akta dig, oh resenär, i månskenets sken,
För i skuggorna lurar vampyrens dröm.
Han hungrar efter blod, ett obevekligt sökande,
En varelse av mörker, för alltid ovälsignad.
Så sök inte hans sällskap och korsa inte hans väg,
För i vampyrens lya finns det ingen återvändo.
Han är nattens herre, hans regeringstid högsta,
En skräckvarelse, en djävulsk dröm.
Han skrattar åt din rädsla och dricker in din smärta,
Hans hjärta en kall fästning, för alltid förakt.
Vampyren finns, en gammal legend,
I mörkret bor han, hans historia återberättad.
I en värld av skuggor, där mörkret smyger sig,
Där lurar vampyren, i sin eviga sömn.
Med röda ögon och huggtänder så skarpa,
Han väntar på sitt byte, sin hunger att hugga.