Lykantropi och transformation :Filmen fördjupar sig i konceptet lykantropi och förvandlingen av en människa till en varulv. Den utforskar de fysiska, psykologiska och sociala förändringar som huvudpersonen Anna genomgår när hon blir en varulv och de kamper hon möter för att kontrollera sin nyfunna natur.
Animalistiska instinkter och identitetskris :Förvandlingen till en varulv representerar en förlust av kontroll och en förskjutning mot primära djurinstinkter. Anna brottas med sina dubbla identiteter som människa och varulv och kämpar för att behålla sin självkänsla samtidigt som hon kämpar mot sina bestialiska drifter.
Kärlek och offer :Mitt i skräcken utforskar filmen temat kärlek, uppoffring och hur långt man kommer att gå för att skydda dem de bryr sig om. Annas förhållande till sin man och dotter driver hennes handlingar och uppoffringar, vilket skapar en djupt känslomässig kärna i berättelsen.
Sociala utstötta och marginalisering :Varulvens status som outsider i samhället speglar bredare teman om marginalisering och utfrysning. Anna möter diskriminering och rädsla från omgivningen, vilket leder till tragiska konsekvenser.
Förlust av oskuld och trauma :Filmens grafiska våld och störande bildspråk förmedlar en känsla av förlust av oskuld och den bestående effekten av trauma. Karaktärerna är hemsökta av sina upplevelser, för alltid förändrade av de fasor de bevittnar.
Moral och mänsklig natur :Le Loup-Garou uppmanar publiken att ifrågasätta gränserna för moral och potentialen för mörker inom mänskligheten. Den utforskar spänningen mellan det civiliserade samhället och de otämjda, våldsamma aspekterna av den mänskliga naturen.