Formatet för amatörradioanropssignaler varierar från land till land, men består i allmänhet av följande delar:
1. Landsprefix:Det första tecknet eller gruppen av tecken anger landet eller regionen där stationen finns. Varje land har ett utsett prefix tilldelat av International Telecommunication Union (ITU). Till exempel är "K" prefixet för USA, "VE" för Kanada och "G" för Storbritannien.
2. Identifieringstecken:Dessa är alfabetiska tecken som följer landsprefixet. Antalet tecken varierar beroende på landets regler. I vissa länder kan det första tecknet indikera operatörens licensklass eller nivå.
3. Siffror:Efter identifieringstecknen finns en serie med en eller flera siffror. Dessa nummer är unika för varje anropssignal inom ett land.
4. Suffix:Vissa länder kan använda ytterligare tecken, kallade suffix, i slutet av anropssignalen. Dessa suffix kan ge ytterligare information som stationens plats, särskilda drifttillstånd eller särskilda intressegrupper. Till exempel kan "/P" indikera en bärbar eller mobil operation, "/M" kan indikera en maritim mobil operation och "/A" kan indikera en amatörradioklubbstation.
Tilldelning av amatörradioanropssignaler är ansvariga för tillsynsmyndigheter, såsom Federal Communications Commission (FCC) i USA, Industry Canada i Kanada och Ofcom i Storbritannien. Dessa myndigheter följer fastställda föreskrifter och nummerplaner för att säkerställa att varje anropssignal är unik och följer internationella standarder.