Kontextuellt beställdes The Rite of Spring som en balett och hade premiär den 29 maj 1913 på Théâtre des Champs-Élysées i Paris. Balettens koreografi skapades av Vaslav Nijinsky och scenografin och kostymerna av Nicholas Roerich. Verket orsakade uppståndelse och nästan upplopp vid premiären på grund av dess okonventionella och vilt dissonanta musik, banbrytande koreografi och primitiva, hedniska teman.
Kontexten för The Rite of Spring inkluderar flera nyckelaspekter:
1. Rysk folklore och hedendom: Stravinskij hämtade inspiration från antika slaviska och hedniska ritualer och traditioner, särskilt firandet av våren som en symbolisk återfödelse. Balettens handling kretsar kring en ung flicka som väljs ut som ett offer till vårens gud.
2. Musikalisk innovation: Stravinsky tänjde på gränserna för musikalisk komposition med The Rite of Spring. Han använde nya och disharmoniska harmonier, oregelbundna rytmer och en rad slaginstrument för att skapa ett rått, ursprungligt och energiskt musikaliskt språk som aldrig tidigare hörts.
3. Koreografisk djärvhet: Nijinskys koreografi återspeglade musikens primitiva och jordnära karaktär. Dansarna utförde okonventionella och krävande rörelsesekvenser som utmanade traditionella balletiska tekniker och trotsade konventioner om nåd och elegans.
4. Kontroversiell mottagning: The Rite of Springs premiär ledde till ett mycket polariserat svar. En del publik var chockade och bestörta över den kakofoniska musiken och ovanliga rörelserna, medan andra insåg dess konstnärliga betydelse. Kontroversen kring verket skapade rubriker och bidrog till dess ryktbarhet.
5. Konstnärligt arv: The Rite of Spring förvandlade landskapet av 1900-talsmusik och dans. Det lämnade en bestående inverkan på utvecklingen av både klassiska och samtida konstnärliga praktiker, inspirerade och påverkade otaliga artister, musiker och koreografer under decennierna.
I huvudsak är The Rite of Springs kontext sammanvävd med ryska kulturtraditioner, musikalisk innovation, djärv koreografi, kontroverser och dess monumentala inflytande på konst- och kulturvärlden.