1. Rörelseordförråd:
– Dansarna lär sig en serie rörelser och steg som bildar deras danslexikon.
- Dessa steg inkluderar grundläggande tekniker, variationer och kombinationer.
– Dansarnas färdigheter och stilar kan vara olika.
2. Kreativitet och uttryck:
– Koreografi innebär konstnärlig vision och förmågan att uttrycka känslor genom dans.
- Dansare använder sina kroppar för att förmedla karaktärer, berättelser, teman och stämningar.
3. Musikalitet:
– Dansare tolkar och svarar på musik.
- Koreografi överensstämmer ofta med rytmen, melodin och accenterna i den medföljande musiken.
4. Komposition och struktur:
– Koreografer konstruerar danser med början, mitt och slut, som andra konstformer.
- Danser kan vara solo-, duett-, grupp- eller stora ensemblestycken.
5. Övergångar:
– Dansare rör sig sömlöst mellan olika rörelser och sekvenser.
- Övergångar kan lägga till flöde, variation och överraskning.
6. Mönster och upprepning:
– Koreografi använder ofta mönster och repetitiva sekvenser.
– Dessa mönster kan vara visuella eller rytmiska.
7. Spatial medvetenhet:
– Dansare använder utrymmet de befinner sig i för att skapa formationer och former.
- Att förstå scenriktningar, nivåer och avstånd är viktigt.
8. Synkronisering och timing:
– För gruppkoreografi måste dansare vara synkroniserade när det gäller timing och rörelseutförande.
– Att bibehålla precision och unison är viktigt.
9. Dynamik:
– Koreografi innebär olika nivåer av energi och intensitet.
- Dansare kan röra sig snabbt, långsamt, med stark eller mjuk dynamik.
10. Visuell inverkan och estetisk dragningskraft:
– Danser är visuellt tilltalande, med noggrant utvalda kostymer och rekvisita om tillämpligt.
– Ljussättning och iscensättning bidrar till den totala påverkan.
11. Tolkning:
– Tittarna tolkar danser på olika sätt, utifrån deras personliga perspektiv och erfarenheter.
– Koreografer har som mål att väcka tankar och känslor med sitt arbete.
12. Teman och berättande:
– Många danser förmedlar teman, berättar historier, eller skildrar mänskliga upplevelser.
– Dansare använder rörelse och uttryck för att kommunicera dessa berättelser.
13. Anpassbarhet:
– Koreografer kan behöva anpassa sitt arbete utifrån dansarna, platsen och omständigheterna.
14. Repetitionsprocess:
– Samarbete, lagarbete och ihärdig repetition är centralt för att skapa ett bra koreograferat stycke.
15. Innovation:
– Koreografer söker nya och innovativa sätt att uttrycka sig genom rörelse, och utvecklar ständigt konstformen.