1. Moraliskt dilemma: Hamlets nedstigning till ett moraliskt tvivelaktigt tillstånd är uppenbart genom hans kontemplation av självmord och idén om "Att vara eller inte vara." Påminnelsen om helvetet fungerar som en varning om konsekvenserna av hans långvariga tvekan och de moraliska återverkningar han kan möta i livet efter detta.
2. Ghost’s Revelation: Hamlets fars spöke dyker upp för honom och avslöjar sanningen om hans mord och kräver att Hamlet ska hämnas. Spökets beskrivning av tortyren han utsätts för i helvetet understryker vikten och vikten av att hämnas hans död, så att Hamlet inte drabbas av ett liknande öde.
3. Ophelias död: Ophelias tragiska bortgång bidrar ytterligare till Hamlets härkomst. Hennes oavsiktliga drunkning leder till att han felaktigt får skulden för hennes död, vilket ökar tyngden av hans skuld och ökar hans inre oro. Påminnelsen om helvetet intensifierar hans ansvarskänsla och de konsekvenser han kan möta för att skada andra.
4. Kontrast till Claudius: Hamlets förhalande kontrasteras ofta med hans farbror Claudius snabba och hänsynslösa handlingar som mördade sin bror och snabbt gifte sig med sin änka. Denna kontrast framhäver Hamlets passivitet och betonar de konsekvenser han kan möta i livet efter detta för att han inte fullföljt sin plikt.
5. Föreskuggning: Påminnelserna om Hamlets potentiella nedstigning till helvetet fungerar som förebådande element och antyder pjäsens tragiska slut. Hamlets kontemplation av självmord och hans medvetenhet om livet efter detta antyder det ultimata ödet som väntar honom.
Sammantaget tjänar påminnelserna om Hamlets nedstigning till helvetet till att förstärka hans interna konflikt, öka känslan av brådska att hämnas sin far och förebåda det tragiska resultatet som till slut drabbar honom. Dessa element bidrar till den rika karaktäriseringen av Hamlet och utforskandet av teman som dödlighet, skuld och moraliskt ansvar i pjäsen.