Vilken dikt var förbannelse från Shakespeare?

Den mest kända förbannelsedikten från Shakespeare är "Sonett 116". Det är en berömd sonett som utforskar kärlekens natur och hur den kan bestå trots tidens och omständigheternas utmaningar. Dikten börjar med raden, "Låt mig inte till äktenskapet av sanna sinnen erkänna hinder.", och fortsätter med att beskriva hur sann kärlek inte påverkas av yttre krafter eller tidens gång. Dikten avslutas med raden "Kärleken förändras inte med sina korta timmar och veckor, / men uthärdar det ända till undergångens rand.", vilket ofta tolkas som en förbannelse över dem som skulle försöka störa sann kärlek.