Genom detta bildspråk förmedlar dikten en känsla av frid och harmoni i naturen, som om hela världen tar en stund att vila och förnya sig. Talaren föreslår att genom att utnyttja denna stillhet kan individer också finna tröst och förfriskning mitt i livets kamp, som trötta människor som finner vila i slutet av dagen. Den sista raden i dikten, "Eternity may be this," antyder tanken att denna upplevelse av lugn och stillhet kan erbjuda en glimt av evigheten, vilket antyder att sådana ögonblick har en tidlös och djupgående betydelse.