1. Glorifiera påvedömet och den katolska kyrkan: Fontänen beställdes av påven Innocentius X, och dess design återspeglar direkt påvedömets storhet och makt. De fyra floderna, som representerar världens fyra hörn, är avbildade som böjer sig ner mot obelisken, vilket symboliserar den katolska kyrkans dominans.
2. Tonvikt på drama och rörelse: Barockkonsten är känd för sin dramatiska, teatrala och dynamiska natur. Fontänen exemplifierar detta genom sitt virvlande, forsande vatten, flodgudarnas dramatiska poser och den övergripande känslan av rörelse och energi. Denna teatralitet syftade till att väcka vördnad och inspirera till religiös hängivenhet.
3. Betoning på illusion och perspektiv: Fontänens design använder smart perspektiv och illusion, vilket gör att den verkar större än den faktiskt är. Den centrala obelisken ser ut att tränga igenom himlen och skapa en känsla av storhet och vördnad. Denna mästerliga användning av perspektiv var ett kännetecken för barockens arkitektur och konst.
4. Firar staden Rom: Fontänen fungerar som en symbol för stadens makt och rikedom. Den firar Roms historiska storhet och dess roll som centrum för den katolska världen. De fyra floderna som representeras är Nilen, Ganges, Donau och Rio de la Plata, som representerar den stora räckvidden av det romerska imperiet och den katolska kyrkan.
5. Humanism och naturens kraft: Samtidigt som den återspeglar kyrkans dominans, visar fontänen också en fascination för naturens kraft. Flodgudarna förkroppsligar naturvärldens kraft och energi, och det forsande vattnet representerar skapelsens skönhet och dynamik. Detta speglar en växande humanism inom barockkonsten, vid sidan av betoningen på religiös hängivenhet.
6. Användning av skulptur och arkitektur: Berninis fontän blandar sömlöst skulptur och arkitektur, vilket framhäver kopplingen mellan dessa konstformer under barocken. Flodgudarnas figurer är intrikat skulpterade, medan fontänens övergripande struktur är ett bevis på barockarkitekturens storhet.
Sammantaget är Fountain of the Four Rivers ett kraftfullt exempel på barockkonst, som visar upp periodens fokus på religiös hängivenhet, dramatiskt spektakel och glorifieringen av påvedömet och staden Rom. Det fungerar som en fängslande påminnelse om de övertygelser och värderingar som formade den italienska kulturen under denna transformativa era.