Kritiker berömmer särskilt "The Tempest" för dess rika och komplexa karaktärsutveckling. Huvudpersonen Prospero, en trollkarl som manipulerar händelserna på en avlägsen ö, är en mångdimensionell figur vars strävan efter hämnd och begär efter rättvisa dämpas av hans förmåga till medkänsla och förlåtelse. Andra karaktärer, som Miranda, Caliban och Ariel, genomgår också djupgående förvandlingar under hela pjäsen.
Tematiskt djup är en annan hyllad aspekt av "The Tempest". Teman som maktdynamik, kolonialism, förhållandet mellan natur och mänsklighet och illusion kontra verklighet utforskas genom allegoriska och symboliska element. Pjäsens magiska miljö och övernaturliga inslag bidrar till dess symboliska resonans och bidrar till dess varaktiga tilltalande.
Dessutom är "The Tempest" allmänt beundrad för sitt poetiska språk och invecklade verbala spel. Shakespeares behärskning av blank vers och hans förmåga att skapa minnesvärda och suggestiva bilder lyfter pjäsens känslomässiga inverkan. Pjäsens epilog, levererad av Prospero, anses ofta vara ett av de mest gripande och djupgående talen i Shakespeares litteratur.
Sammantaget hyllas "The Tempest" som ett av Shakespeares mest mogna och nyanserade verk, som kombinerar en fängslande handling, levande karaktärisering, djupa teman och utsökt språk. Det anses vara ett bevis på Shakespeares genialitet och fortsätter att studeras, framföras och firas runt om i världen som en av hans största prestationer.