Ordet "wench" har en lång historia i det engelska språket, som går tillbaka till 1200-talet. Det tros vara härlett från det gammalengelska ordet "wencel", som betydde "en ung kvinna". Med tiden fick ordet "wench" en mer negativ klang, och det anses nu vara en nedsättande term.
I Shakespeares pjäser används ordet "wench" på en mängd olika sätt. Ibland används det på ett nedsättande sätt för att hänvisa till en kvinna som anses vara promiskuös eller av lägre social status. Till exempel, i pjäsen "The Merry Wives of Windsor" hänvisar karaktären Falstaff till karaktären Mistress Ford som en "wench".
Men ordet "wench" används också ibland på ett mer neutralt sätt, för att hänvisa till vilken kvinna som helst, oavsett hennes sociala status. Till exempel, i pjäsen "Romeo och Julia", hänvisar karaktären Romeo till karaktären Julia som en "wench".
Användningen av ordet "wench" i Shakespeares pjäser speglar de komplexa och föränderliga attityderna till kvinnor i det elisabethanska England. Medan ordet ibland användes på ett nedsättande sätt, användes det ibland också på ett mer neutralt sätt, för att hänvisa till vilken kvinna som helst.