* Förlust av makt: Peter var en fast troende på autokrati och absolut styre. Han fruktade att förlora sin makt och kontroll, både för intern opposition och yttre hot. Han var misstänksam för adelsmän som motsatte sig sina reformer, och han hanterade hänsynslöst dem som utmanade hans myndighet.
* Utländsk invasion: Ryssland var omgiven av mäktiga fiender, inklusive Sverige, det osmanska riket och Polen-Lithuen. Peter var djupt medveten om det ständiga hotet om invasion och ägnade mycket av sin regeringstid för att stärka militären och utvidga Rysslands gränser.
* stagnation och nedgång: Peter var en glödande reformator, och han fruktade att Ryssland skulle falla bakom andra europeiska makter om det förblev stillastående. Han trodde att Ryssland behövde modernisera och anta västerländska innovationer för att bli en stark och välmående nation.
* religiös opposition: Medan Peter omfamnade många aspekter av västerländsk kultur, var han också försiktig med religiös opposition. Hans reformer sågs ofta som heliga av vissa medlemmar i den ortodoxa kyrkan, och han mötte motstånd från prästerskapet vid flera tillfällen.
* Brist på framgång: Peter var en ambitiös och beslutsam ledare, och han önskade djupt framgång i alla sina ansträngningar. Han fruktade att hans reformer skulle misslyckas och att Ryssland inte skulle uppnå storhet.
I slutändan var Peters rädsla förankrad i hans önskan att se Ryssland bli en viktig makt på världsscenen. Han var villig att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå detta mål, även om det innebar att möta motstånd och svårigheter. Hans arv är en komplex, men hans rädsla för stagnation och nedgång drev troligen honom att driva Ryssland framåt, även om det innebar att offra några av dess traditionella värderingar och övertygelser.