Upphetsningsteorin om motivation antyder att människor är motiverade att söka upplevelser som ger dem en optimal nivå av upphetsning. Denna teori kan hjälpa till att förklara sensationssökande beteende, vilket är tendensen att söka nya, spännande och riskfyllda upplevelser. Människor som är höga i sensationssökande tenderar att bli lättare uttråkade av vardagliga upplevelser och kan söka sig till mer intensiva upplevelser för att känna sig stimulerade.
Schizofreni
Upphetsningsteorin om motivation har också använts för att förklara schizofreni, en psykisk störning som kännetecknas av hallucinationer, vanföreställningar och oorganiserat tal och beteende. Personer med schizofreni upplever ofta anhedoni, bristande intresse eller glädje i aktiviteter som de flesta tycker är roliga. Denna anhedoni kan bero på en minskad nivå av upphetsning i hjärnan, vilket leder till att personer med schizofreni söker sig till mer intensiva upplevelser för att känna sig stimulerade.
Upphetsningsteorin om motivation är ett användbart verktyg för att förstå en mängd olika beteenden, inklusive sensationssökande beteende och schizofreni. Denna teori antyder att människor är motiverade att söka upplevelser som ger dem en optimal nivå av upphetsning, och att denna motivation kan leda till både positiva och negativa resultat.