1. Forntiden:
– Häxor sågs ofta som helare, kloka kvinnor och naturdyrkare.
– Häxkonst var förknippat med magi, örtmedicin och andlighet.
– Vissa kulturer höll hög respekt för häxor för sina kunskaper om traditionell medicin.
2. Medeltida period (Europa):
– Kristendomens framväxt ledde till en förändring i uppfattningen, associerade häxkonst med kätteri och demondyrkan.
- Häxor fick skulden för olyckor, missväxt, naturkatastrofer och sjukdom.
– Malleus Maleficarum, en ökänd bok som publicerades 1487, drev häxjakterna och gav riktlinjer för att identifiera och straffa häxor.
3. Tidig modern period (Europa och Amerika):
– Häxjakterna intensifierades, präglade av masshysteri och förföljelse.
– Häxprocesser genomfördes, med anklagade häxor som utsattes för brutal tortyr för att få fram erkännanden.
– Tusentals oskyldiga individer, mest kvinnor, avrättades eller brändes på bål.
4. Upplysningstiden:
– Upplysningstiden medförde en förskjutning mot rationalitet och skepsis.
– Tron på häxkonst sjönk i takt med att vetenskapliga förklaringar dök upp för fenomen som tidigare tillskrivits häxkonst.
5. Romantisk period:
- Den romantiska eran såg ett återuppvaknande av intresset för häxkonst, ofta förknippat med litteratur, folklore och berättande.
– Häxor blev romantiserade gestalter, kopplade till naturen och magi i fiktiva verk.
6. Dagens dag:
– I det nutida samhället varierar uppfattningen om häxor.
– Vissa ser häxor som utövare av wicca eller andra former av modern hedendom.
- Andra förknippar häxor med populärkulturrepresentationer i filmer, tv-program och böcker.
Det är viktigt att notera att den förföljelse och diskriminering som anklagade häxor utsätts för historiskt ofta bottnade i vidskepelse, kvinnohat och samhällelig rädsla snarare än någon verklig grund i verkligheten.