1. Naivitet och bristande förståelse: Bruno är nio år och hans värld är väldigt liten. Han saknar förmågan att förstå de komplexa verkligheterna av krig, fördomar och Förintelsen. Han ser "gården" över stängslet som en plats där hans nya vän, Shmuel, bor, utan att förstå koncentrationslägrets sanna natur.
2. Självcentreradhet och brist på empati: Brunos handlingar drivs ofta av hans egna önskningar och behov. Han är upprörd över att behöva lämna Berlin och förstår inte helt allvaret i sin familjs situation. Han tar inte hänsyn till andras lidande, särskilt Shmuel, och hans handlingar är i slutändan skadliga.
3. Brist på ansvar: Brunos handlingar, som att gå in i lägret och byta kläder med Shmuel, är impulsiva och hänsynslösa. Han överväger inte konsekvenserna av sina handlingar och förstår inte faran han utsätter sig själv och Shmuel i.
4. Begränsat perspektiv: Brunos förståelse av världen begränsas av hans ålder och uppväxt. Han ser saker i svart och vitt, bra och dåligt, med lite utrymme för komplexitet eller nyanser. Detta hindrar honom från att verkligen förstå de moraliska konsekvenserna av hans handlingar.
5. Rädsla för det okända: Brunos omognad återspeglas också i hans rädsla för det okända. Han är rädd för "gården" och undviker att prata om den med sina föräldrar. Han vill inte erkänna verkligheten i situationen och flyr in i sina barnsliga fantasier.
Brunos omogenhet är avgörande för berättelsens inverkan. Den belyser oskulden som förlorats under krigstid och de tragiska konsekvenserna av okunnighet. Brunos handlingar, även om de är välmenande, drivs i slutändan av hans begränsade förståelse och skapar ett förödande resultat. Läsaren lämnas att brottas med konsekvenserna av sina val och situationens komplexitet.