Asyl och allmogehus: Barn med funktionsnedsättning placerades ibland på asyl eller allmogehem, där de kunde få grundläggande vård och utbildning. Emellertid var förhållandena i dessa учреждениях ofta dåliga och barn misshandlades ofta.
Specialskolor: Ett fåtal specialskolor inrättades för barn med funktionsnedsättning på 1800-talet. Dessa skolor fokuserade vanligtvis på att tillhandahålla grundläggande akademiska färdigheter och yrkesutbildning.
Hembunden utbildning: Vissa barn med funktionsnedsättning undervisades hemma av sina föräldrar eller lärare. Detta var ofta fallet för barn med svåra funktionshinder som inte kunde gå i skolan.
Ambulerande lärare: Ambulerande lärare reste från hem till hem för att ge undervisning till barn med funktionshinder. Detta var särskilt vanligt på landsbygden.
I slutet av 1800-talet började opinionen förändras till förmån för att ge utbildning för barn med funktionshinder. År 1890 antog den amerikanska kongressen Education for All Handicapped Children Act, som gav federal finansiering för utbildning av barn med funktionshinder. Detta ledde till att fler särskolor etablerades och tillgången till utbildning för barn med funktionsnedsättning ökade.