Oskuld och idealism: Central Park förknippas ofta med barndom och oskuld. Holdens minnen av parken, som att leka med sin syster Phoebe, symboliserar den sorglösa och oskyldiga tiden i hans förflutna. Han kontrasterar detta med den hårda realitet och korruption han möter i vuxenvärlden.
Eskapism och fristad: Holden söker tröst och fly från sina problem genom att tillbringa tid i Central Park. Parken ger honom en tillfällig paus från livets påfrestningar och komplexitet. Han finner tröst i parkens naturliga skönhet och dess separation från stadsmiljön.
Övergång och förändring: Central Park representerar också övergången och förändringen som Holden går igenom. Romanen börjar med att Holden lämnar skolan och slutar med att han planerar att fly. Parken symboliserar ett liminalt utrymme mellan hans förflutna och framtid, där han reflekterar över sina upplevelser och överväger osäkerheterna i sitt liv.
Hopp och förnyelse: Trots utmaningarna och besvikelsen som Holden står inför representerar Central Park också hopp och förnyelse. Han hittar stunder av äkta koppling till andra, som hans samtal med Phoebe och mötet med ankorna i dammen. Dessa interaktioner ger glimtar av hopp och antyder möjligheten till tillväxt och förändring.
The Catcher in the Rye: Själva romanens titel pekar på Central Park som en betydande plats. Holdens upptagenhet med att rädda barn från att falla av en klippa resonerar med parkens roll som en symbol för oskuld och bevarandet av barndomen.
Sammantaget fungerar Central Park i _The Catcher in the Rye_ som en mångfacetterad symbol för oskuld, eskapism, övergång, hopp och spänningen mellan barndom och vuxen ålder.