1. Apartheid och rasojämlikhet: När han växte upp i Sydafrika under apartheidtiden, bevittnade Fugard det förtryckande systemet och dess inverkan på svarta sydafrikaners liv. Han tar med detta perspektiv till "Boesman och Lena", och gräver ner sig i de hårda realiteterna med rassegregation och ekonomisk ojämlikhet. Pjäsen skildrar kampen för de titulära karaktärerna, som klassas som "färgade" under apartheid, när de brottas med fattigdom, arbetslöshet och social marginalisering.
2. Genomskärning av sociala frågor: Fugards erfarenheter tillät honom också att utforska skärningspunkterna mellan ras, klass och kön. I "Boesman och Lena" skildrar han arbetarklassens liv, med fokus på Lenas svåra situation, som möter ytterligare svårigheter som kvinna i ett patriarkalt samhälle. Pjäsen belyser de komplexa sociala och ekonomiska barriärer som människor från missgynnade bakgrunder möter, och belyser skillnaderna mellan privilegierade och marginaliserade.
3. Empati för de röstbefriade: Fugards förståelse av livet för marginaliserade samhällen kommer från hans egna erfarenheter av att växa upp i Port Elizabeth, en stad som ofta kännetecknas av fattigdom och segregation. Han ger en känsla av empati och medkänsla till sin skildring av Boesman och Lena, två individer som är motståndskraftiga trots sina svåra omständigheter. Pjäsen utmanar publiken att konfrontera social orättvisa och ojämlikhet och att överväga mänskligheten och värdigheten hos dem som är fångade i förtryckande system.
4. Symbolik: Fugards bakgrund inom teater gör att han kan använda symbolik och allegori effektivt i sina pjäser. I "Boesman och Lena" representerar den resa som huvudkaraktärerna gör de större kampen för marginaliserade individer som navigerar i ett rasmässigt uppdelat samhälle. Karaktärernas möte med en ung flicka som heter "Outa" fungerar också som en symbol för hopp och motståndskraft mitt i motgångar.
5. Politisk kommentar: Fugards pjäser ses ofta som former av politiska kommentarer, som uttrycker hans kritik av apartheidregimen och dess inverkan på det sydafrikanska samhället. "Boesman och Lena" bär ett starkt politiskt budskap om apartheidens avhumaniserande effekter och det akuta behovet av social förändring.
Sammanfattningsvis har Athol Fugards bakgrund och personliga erfarenheter i Sydafrika under apartheidtiden ett djupgående inflytande på teman, karaktärer och sammanhang i hans pjäs "Boesman och Lena". Hans insikter om rasojämlikhet, klasskamper och situationen för marginaliserade samhällen formar pjäsens berättelse och gör den till en kraftfull kommentar om de sociala och politiska verkligheterna i Sydafrika under den tiden.