* universalism och inkludering: Sikhismen betonar Guds universalitet och jämställdhet mellan alla varelser. Införandet av hymner från icke-sikh-individer, särskilt de som var andligt väckta och sökte sanning, återspeglar denna grundläggande tro.
* Att hedra andlig visdom: Guru Granth Sahib är en sammanställning av andliga läror och poesi som överskrider alla specifika religiösa gränser. Den erkänner och hedrar den visdom som finns i lärorna och upplevelserna från individer från olika trosuppfattningar.
* Söker sanning och förståelse: Sammanställningen av Guru Granth Sahib var en avsiktlig handling för att söka sanning och förståelse ur olika perspektiv. Genom att inkludera olika röster uppmuntrar Skriften reflektion och en helhetssyn på spiritualitet.
* betoning på personlig erfarenhet: Salmerna i Guru Granth Sahib är inte bara religiösa doktriner utan reflektioner av personliga upplevelser och insikter. Denna betoning på enskilda andliga resor gör skrifterna relatabla till människor med olika bakgrunder.
* illustrerar Guds enhet: Salmerna av icke-sikh-individer talar ofta om samma gudomliga verklighet, om än genom olika språkliga och kulturella linser. Detta illustrerar vidare Sikh -tron att Gud är en och överskrider alla religioner.
Exempel på icke-sikh-författare i Guru Granth Sahib:
* bhagat kabir: En framstående poet-helgon från 1500-talet känd för sina mystiska läror.
* bhagat namdev: En maratidiktare från 1200-talet och hängiven av Lord Vishnu.
* bhagat Farid: En Sufi -mystiker som levde på 1200- och 1300 -talet.
* bhagat ravidas: En 1500-tals poet och social reformator som utmanade kasthierarkier.
Det är viktigt att notera att Guru Granth Sahib inte betraktar dessa individer som profeter eller grundare av andra religioner. Snarare ses deras bidrag som värdefulla tillägg till den bredare andliga diskursen och ett bevis på sanningens universella natur.