Assonans :His använder också assonans, eller upprepning av vokalljud, för att skapa en känsla av harmoni och enhet. Till exempel, i raden "Och de ljusa stjärnorna lyser på himlen" upprepas "i"-ljudet för att skapa en känsla av frid och lugn.
Konsonans :His använder också konsonans, eller upprepning av konsonantljud, för att skapa en känsla av spänning och spänning. Till exempel, i raden "Och den mörka natten faller" upprepas "k"- och "l"-ljuden för att skapa en känsla av förmodan.
Hyperbol :Hans använder också överdrift, eller överdrift, för att skapa en känsla av dramatik och inverkan. Till exempel, i raden "Och jorden skakar under våra fötter" används överdriften för att betona styrkan och omfattningen av jordbävningen.
Bilder :Hans använder bilder för att skapa en levande och detaljerad bild av jordbävningen. Till exempel, i raden "Och byggnaderna faller sönder" används bilderna för att skapa en känsla av förstörelse och förödelse.
Metafor :His använder också metaforer för att skapa en djupare nivå av mening. Till exempel, i raden "Och världen vänds upp och ner" används metaforen för att förmedla tanken att jordbävningen har förändrat allting totalt.
Personifiering :Hans använder personifiering för att ge mänskliga egenskaper till föremål eller idéer. Till exempel, i raden "Och vinden viskar i våra öron" används personifieringen för att förmedla tanken att vinden talar till oss.
Symbolism :Hans använder symbolik för att ge föremål eller idéer en djupare mening. Till exempel, i raden "Och duvan flyger iväg" används duvan som en symbol för fred och hopp.
Detta är bara några av de uttryckssätt som Hans använder i sin dikt. Genom att använda dessa uttryck kan His skapa en levande och minnesvärd beskrivning av en jordbävning.