1. Lojalitet och familjeplikt :Antigone visar orubblig lojalitet mot sin familj och sin plikt att hedra de döda, även när det strider mot statens order. Hon väljer att begrava sin bror Polyneikes, trots påbudet från kung Kreon som förbjuder det, eftersom hon tror att religiösa och familjära skyldigheter väger tyngre än sekulära lagar.
2. Rättvisa och rättvisa :Pjäsen väcker frågor om rättvisa och lämplig balans mellan individuella rättigheter och statens auktoritet. Antigone hävdar att gudarnas oskrivna, gudomliga lagar bör ha företräde framför människors lagar, medan Creon insisterar på att samhällets stabilitet och ordning måste upprätthållas.
3. Individuellt samvete :Antigones handlingar drivs av hennes starka känsla av personligt samvete och hennes tro på vad som är moraliskt rätt. Hon trotsar Creons dekret, även om hon vet att det sannolikt kommer att leda till hennes död, eftersom hon inte kan kompromissa med sina principer eller tillåta att hennes bror ska vanäras.
4. Konsekvenser av stolthet :Pjäsen utforskar konsekvenserna av hybris, eller överdriven stolthet, vilket exemplifieras av Creons vägran att lyssna på råd och hans envisa insisterande på att utföra sina order, oavsett de tragiska konsekvenserna för Antigone och hans egen familj.
5. Ödet och gudomlig intervention :Ödets inflytande och gudarnas roll är viktiga teman i Antigone. Pjäsen antyder att mänskliga handlingar påverkas av krafter utanför deras kontroll, och att karaktärerna är föremål för gudarnas vilja.
6. Kärlekens och sorgens kraft :Pjäsen betonar kärlekens kraft och djupet av sorg som karaktärerna upplever. Antigones kärlek till sin bror och hennes beslutsamhet att hedra honom kolliderar med Creons politiska makt, vilket leder till en tragisk konflikt som lyfter fram den känslomässiga belastningen av sorg och gränserna för mänsklig kontroll.