Betoning på kontinuitet: Delade skärmar kan användas för att betona kontinuiteten i händelser, belysa orsak-och-verkan-samband eller illustrera hur karaktärers handlingar får konsekvenser i flera riktningar.
Multi-narrativt perspektiv: Den kan visa upp samtidiga händelser eller konversationer från olika perspektiv, vilket ger tittarna en mer heltäckande förståelse av historien från flera synvinklar.
Berättande övergång: Delade skärmar kan underlätta smidiga narrativa övergångar mellan olika handlingslinjer eller tidsmässiga sekvenser, vilket hjälper till att länka samman separata scener och karaktärer utan att desorientera publiken.
Teckeninteraktioner: Används ibland för att visa interaktioner mellan karaktärer som är fysiskt åtskilda, för att förmedla känslan av deras pågående konversationer eller känslomässiga kopplingar trots deras geografiska avstånd.
Surrealistiska eller abstrakta effekter: Delade skärmar kan skapa surrealistiska, drömlika eller abstrakta effekter och lägga till ett lager av konstnärlig tolkning och symboliska bilder till berättelsen.
Pacing och spänning: Genom att ställa olika scener samman, kan delade skärmar förbättra tempot och skapa spänning genom att bygga upp spänning och förväntan över flera trådar i berättelsen.
Parallella plotlinjer: I icke-linjära berättelser kan delade skärmar hjälpa till att presentera flera handlingslinjer eller berättelser som konvergerar eller flätas samman, vilket möjliggör en mer intrikat utforskning av karaktärerna och teman.
Publikengagemang: Delade skärmar engagerar tittarna genom att bjuda in dem att aktivt följa och tolka sambanden och kontrasterna mellan de parallella scenerna, vilket berikar deras engagemang i berättandet.
Experimentell eller symbolisk användning: Filmskapare kan använda delade skärmar som ett formellt experiment och använda dem för konstnärliga eller metaforiska syften som trotsar konventionella berättartekniker.