Anklagelserna:
* Att passera Atomic Secrets: Familjen Rosenberg anklagades för att vara en del av en sovjetisk spionring som skaffade hemligstämplad information om Manhattanprojektet, det amerikanska försöket att utveckla atombomben.
* Kontakt med sovjetiska agenter: De påstods ha kontaktat sovjetiska agenter och delat information om bombens design, konstruktion och tillverkning.
* Rekrytera spioner: Åklagaren hävdade att familjen Rosenberg rekryterade andra individer för att spionera för Sovjetunionen.
Rättegången:
* Begränsat bevis: Åklagarens fall byggde i hög grad på vittnesmålet från David Greenglass, Julius Rosenbergs svåger, som hävdade att Julius hade försett honom med information om bomben.
* Kontroversiell dom: Juryn fann Rosenbergs skyldiga, trots bristen på direkta bevis som kopplade dem till den påstådda spionageverksamheten.
* Politiskt klimat: Rättegången ägde rum under höjden av det kalla kriget, en period av intensiv rädsla och misstänksamhet mot kommunistiska aktiviteter.
Meningen och verkställigheten:
* Dödsdom: Paret Rosenberg dömdes till döden av en elektrisk stol.
* Internationellt fördömande: Domen utlöste internationella protester och krav på nåd. President Harry Truman vägrade dock att ingripa.
* Körning: Familjen Rosenberg avrättades den 19 juni 1953.
Kontrovers och arv:
* Debatter om skuld: Det pågår fortfarande debatt om Rosenbergs skuld och rättvisan i deras rättegång. Vissa hävdar att de var oskyldiga och offer för McCarthyism och kalla krigets hysteri. Andra tror att de gjort sig skyldiga till spionage.
* Inverkan på kalla kriget: Fallet Rosenberg blev en symbol för det kalla kriget och rädslan för kommunismen. Det underblåste också antikommunistiska känslor i USA.
Det är viktigt att notera att familjen Rosenberg dömdes för spionage och att deras avrättning var en viktig händelse i amerikansk historia. Det pågår dock fortfarande debatter om bevisningen som lades fram vid rättegången och rättvisan i förfarandet.