* Betoning på intern konflikt: Shelleys roman fokuserar starkt på Victor Frankensteins psykologiska plåga och den interna kamp han möter med sitt skapande. Den gotiska atmosfären uppstår mer från den mörka, tvångsmässiga naturen i Victors sinne än från de fysiska miljöerna.
* Inställning som en reflektion: Inställningarna i *Frankenstein* används ofta för att spegla karaktärernas inre tillstånd. Till exempel speglar de ödsliga och isiga landskapen i Arktis Victors isolering och förtvivlan.
* Fokusera på det övernaturliga: Romanens gotiska inslag härrör i första hand från det övernaturliga temat att skapa liv och de efterföljande konsekvenserna. Själva varelsen, med sitt groteska utseende och hämndlystnad, är ett centralt gotiskt element, inte bara miljön.
Det finns dock tillfällen där miljön bidrar till den gotiska atmosfären:
* Det mörka och dystra slottet: Victors barndomshem, med sina mörka torn och uråldriga salar, skapar en atmosfär av mystik och aning.
* The Isolated Laboratory: Laboratoriet där Victor skapar monstret är ett utrymme av hemlighetsmakeri och förbjuden kunskap, vilket bidrar till den gotiska känslan av överträdelse.
* Det arktiska avfallet: Det hårda och oförlåtande landskapet i Arktis, där Victor möter varelsen, förstärker känslan av isolering och förtvivlan.
Sammanfattningsvis, även om miljön bidrar till den gotiska atmosfären i *Frankenstein*, är det inte det dominerande inslaget. Romanens sanna gotiska kvaliteter ligger i utforskningen av de mörkare aspekterna av den mänskliga naturen, konsekvenserna av okontrollerad ambition och rädslan för det okända.