Här är varför det är vändpunkten:
* Hamlets bekräftelse: Hamlet använder stycket för att testa sina misstankar om Claudius skuld i sin fars död. Kungens reaktion på stycket bekräftar Hamlets teori och ger honom det oåterkalleliga beviset som han behöver.
* Hamlets handling: Spelet fungerar som en katalysator för Hamlets egna handlingar. Han är nu fast besluten att hämnas, även om hans metoder fortfarande är oklara.
* skift i kraftdynamik: Pjäsen markerar en förändring i maktens dynamik. Hamlet är inte längre bara en sörjande son, utan en man med kunskap och en plan. Claudius är å andra sidan nu exponerad och sårbar.
* tragisk eskalering: Spelet markerar också en tragisk upptrappning av konflikten. Claudius, rädsla exponering, blir mer hänsynslös och tomter mot Hamlet, vilket leder till serien av tragiska händelser som utvecklas i de återstående handlingarna.
Medan "Mousetrap" är allmänt erkänd som vändpunkten, kan andra argument göras för andra scener, till exempel:
* Hamlets första ensamhet (Act 1, Scene 2): Här avslöjar Hamlet först sin interna kamp och önskan om hämnd.
* Hamlets möte med spöket (Act 1, Scene 5): Detta ögonblick sätter handlingen i rörelse, och Hamlet har till uppgift att söka hämnd.
* Hamlets dödande av Polonius (Act 3, Scene 4): Denna våldshandling markerar en förändring i Hamlets karaktär och sätter igång en kedja av händelser som i slutändan leder till hans egen bortgång.
I slutändan, medan "Mousetrap" är den mest citerade vändpunkten, bidrar vart och ett av dessa ögonblick till den eskalerande spänningen och tragedin i stycket.