Sorg och melankoli :Hamlets far, kung Hamlet, har nyligen gått bort, och Hamlet sörjer djupt sin förlust. Denna djupa sorg får honom att begrunda livets meningslöshet och önskan att få ett slut på sitt lidande.
Desillusionering av världen :Hamlet blir desillusionerad av världen han lever i. Han upptäcker korruptionen, sveket och den moraliska tvetydigheten inom sin familj och det danska hovet. Denna besvikelse leder till att han ifrågasätter sin egen plats och syfte i en värld som han uppfattar som korrupt.
Moraliskt dilemma :Hamlet står inför det moraliska dilemmat att hämnas på sin fars mord. Hans fars spöke kräver hämnd, men Hamlet kämpar med de moraliska konsekvenserna av att ta ett annat liv. Denna inre konflikt kan leda till känslor av skuld, skam och självförakt, vilket bidrar till hans självmordstankar.
Existentiell kris :Hamlets kontemplation av självmord är sammanflätad med hans existentiella ifrågasättande av liv och död. Han filosoferar över tillvarons natur, livet efter detta och potentialen för evig vila som en befrielse från världsligt lidande.
Det är viktigt att notera att Hamlets självmordstankar inte enbart drivs av en specifik faktor utan snarare en kombination av olika interna och externa konflikter som överväldigar honom. Under hela pjäsen överväger han självmord som en flykt från sin smärta, men i slutändan kan han inte få sig själv att ta sitt liv.