1. Brottets art:
Romeos handling att döda Tybalt var resultatet av en kedja av hetsiga utbyten och känslomässigt lidande, vilket bidrog till händelsens tragiska karaktär. Även om handlingen inte kan motiveras, spelar sammanhanget roll.
2. Avsikt:
Till skillnad från Tybalt, som hade en känd aggression mot Romeo och sökte konflikt under hela handlingen, var Romeos handlingar inte överlagda. Hans handling var ett förhastat svar i en mycket känslomässig och spänd situation, vilket kan anses vara en förmildrande faktor.
3. Meningsproportionalitet:
Vissa kanske hävdar att permanent exil är ett oproportionerligt straff med tanke på omständigheterna. Romeo nekas i princip all chans till försoning eller inlösen, vilket kan tyckas onödigt hårt.
4. Motargument:
Å andra sidan är Tybalts död ett följdresultat av Romeos inblandning i Capulet-Montague-fejden, vilket ytterligare fördjupar splittringen mellan familjerna. Detta kan ses som ett giltigt skäl för att säkerställa att han står inför allvarliga återverkningar av sina handlingar.
5. Eskalerande konflikt:
Man skulle kunna hävda att en ren förvisning potentiellt skulle kunna eskalera fejden eftersom den pågående klyftan mellan familjerna förblir oadresserad. Hårdare straff kan ses som ett sätt att dämpa spänningar och förhindra ytterligare förlust av liv.
6. Personliga tolkningar:
Åsikterna i denna fråga varierar mycket, utan något enkelt, allmänt överenskommet svar. Vissa kan förespråka hårda straff som ett avskräckande medel mot framtida våld, medan andra kan förespråka en mer nyanserad utforskning av situationen och alternativa konsekvenser.
I slutändan är frågan om ett annat straff skulle vara rättvist eller rättvist öppen för tolkning och kan diskuteras utan en definitiv lösning.