Akt I, Scen I:
- Gloucester (den framtida Richard III):"Nu är det vinter av vårt missnöje."
Den här raden sätter tonen för pjäsen, som skildrar England som ett rike som är fast i konflikt och mörker, som förebådar de onda gärningar som Richard kommer att begå.
Akt I, Scen II:
- Richard:"Jag kan lägga till färger på kameleonten."
Den här linjen speglar Richards listiga och bedrägliga natur, vilket tyder på hans förmåga att manipulera och anpassa sig till alla situationer, ungefär som en kameleont ändrar färg.
Akt III, Scen I:
- Buckingham:"Min herre, Londons borgmästare kommer för att hälsa på dig."
Richard:"Låt honom komma och knäböja för sin suverän."
Dessa rader illustrerar Richards arrogans och önskan om makt, vilket visar hans ignorering av andra och hans beslutsamhet att regera som en absolut monark.
Akt IV, Scen III:
- Drottning Margareta:"Så rättfärdig är Gud, att rätta de oskyldiga."
Denna replik kommer från drottning Margareta, en antagonist i pjäsen, som ofta representerar den moraliska auktoritetens röst. Det tyder på att trots den rådande ondskan kommer rättvisan i slutändan att segra och de oskyldiga kommer att få rätt.
Akt V, Scen I:
- Richmond (den framtida Henry VII):"Gud och dina armar blir vän med dig, hjärtliga vänner!"
Richmond, pjäsens hjälte, åberopar Guds välsignelse före den sista striden, och anpassar sig till det goda mot det onda som representeras av Richard.
Sammantaget förstärker dessa rader från "Richard III" pjäsens utforskning av konflikten mellan gott och ont, och presenterar karaktärer som förkroppsligar både dygdiga och skurkaktiga egenskaper och i slutändan antyder att rättvisa kommer att segra över ondska.