I början av pjäsen är Juliet en ung, oskyldig och naiv tjej. Hon blir lätt påverkad av sina känslor och tänker inte igenom saker innan hon agerar. Detta är uppenbart i hennes snabba beslut att gifta sig med Romeo, trots att hon bara har känt honom i några timmar.
Men allt eftersom pjäsen fortskrider genomgår Juliets karaktär betydande tillväxt och utveckling. Hon blir mer mogen, ansvarsfull och självmedveten. Detta är särskilt tydligt i hennes beslut att ta sitt eget liv istället för att leva utan Romeo.
Juliets karaktärstillväxt drivs av ett antal faktorer, inklusive hennes kärlek till Romeo, hennes erfarenheter av förlust och hennes interaktioner med andra karaktärer.
Hennes kärlek till Romeo är den viktigaste faktorn i hennes tillväxt. Romeo öppnar Juliets ögon för världen och visar henne vad sann kärlek är. Han hjälper henne också att se sig själv i ett nytt ljus.
Juliets erfarenheter av förlust bidrar också till hennes tillväxt. Hennes kusin Tybalts och hennes man Romeos död ödelägger Juliet och tvingar henne att konfrontera livets hårda realiteter. Dessa förluster hjälper henne också att utveckla en större känsla av empati och förståelse.
Slutligen spelar Juliets interaktioner med andra karaktärer, som sjuksköterskan och brodern Laurence, också en roll i hennes utveckling. Sjuksköterskan är en källa till tröst och stöd för Juliet, medan broder Laurence hjälper henne att fatta svåra beslut.
I slutet av pjäsen har Juliet vuxit till en stark, oberoende och självmedveten kvinna. Hon är inte längre den naiva tjej hon var i början av pjäsen. Hon har upplevt kärlek, förlust och svek, och hon har kommit ur dessa upplevelser starkare och mer mogen.
Juliets karaktärsutveckling är en av de viktigaste aspekterna av pjäsen. Det är ett bevis på Shakespeares skicklighet som författare och hans förståelse för den mänskliga naturen.